Tidskriften Sydasiens historia från 1977 till idag

Sydasien startades 1977 av Staffan Lindberg, Göran Djurfeldt, Thomas Bibin, Stig Hansén, Mats Hilte och Ola Hansson. Sedan december är Sydasiens redaktione belägen i Mölndal utanför Göteborg och Sydasien blev 2021 åter kvartalstidskrift.

Resan fortsätter i nuet, men vi tar först ett steg tillbaka i tiden. Sydasien bulletinen, som tidningen hette 1977-1983, gjordes vid redaktioner i Stockholm, Göteborg och Lund. Staffan Lindberg skrev i sin artikel ”25 år med Sydasien” (2002):

”En viktig faktor bakom utvecklingen av tidskriften var den unika kombinationen av forskare och journalister som samarbetade i de olika redaktionerna”.

Mångfald bland skribenterna var en grund redan från början. Under 70-talet gjordes tidningssidor manuellt med hjälp av skrivmaskiner, saxar och kopiatorer. Lindberg skriver vidare:

”I början var bulletinen enkel. Enkla texter i två spalter, hophäftade med ett färgstarkt omslag och med rätt risiga bilder. Det blev dock snabbt bättre: vi fick texter och rubriker satta på självhäftande papper från tryckeriet.”

På 80-talet kunde Sydasien bulletinen dra nytta av datorer och med Lars Eklund som ny redaktör gavs tidskriften 1984 namnet Sydasien och redaktionen fick en fast bas i Lund. Tidskriften såg ökande upplagor.

I slutet av 90-talet togs Sydasien till Internet, när Lars Eklund startade webbilagan Monsun, med artiklar som kompletterade den tryckta tidskriften.

Läs Lars Eklunds egen berättelse i artikeln ”Mina 25 oförglömliga år som redaktör för Sydasien”, publicerad på Sydasien.se i maj 2019.

Genom Sydasiens artikelregister (pdf) som Lars Eklund skapade och som Thomas Bibin kompletterade med att skanna in alla utgåvor av Sydasien från 1977 till 2007 fanns alla utgåvor av tidskriftens tillgängliga att läsa som pdf.

Lindberg beskrev Sydasien som en specialtidskrift som nådde ut brett:

”Den används i skolarbetet, den läses av journalister, politiker, ämbetsmän och av en intresserad allmänhet. Den finns på de flesta stadsbibliotek.”

Från hösten 2020 kan vem som helst komma åt Sydasiens arkiv och på Sydasien.se publiceras varje vecka flera nya artiklar. För den som är intresserad av Sydasiens historia (regionens såväl som tidskriftens) är detta en guldgruva.

Efter tre decennier med Sydasien lämnade Lars Eklund över posten som tidskriftens redaktör i december 2007 till John Senewiratne. Åren 2008 till 2010 fortsatte Sydasien, med redaktionens bas i Norrköping att ge ut fyra nummer per år, detta i en tid då upplagorna sjönk och papperstidningar lades ner.

2011 tog Johanna Sommansson över och blev Sydasiens första kvinnliga redaktör och redaktionen fick nu sitt högkvarter i Stockholm. Beslut fattades samtidigt att omvandla Sydasien till en renodlad nättidskrift, tillgänglig för alla.

2017 återuppstod den tryckta tidskriften, med mänskliga rättigheter som tema och 2018-2019 gavs två nummer ut per år parallellt med nättidningen. Visst fokus sattes på att popularisera den forskning som bedrivs på nordiska universitet och lärosäten. De tryckta numren av Sydasien 2017-2021 finns ännu inte i arkivet, men kan beställas.

I december 2019 lämnade Johanna Sommansson över till de nya redaktörerna Johan Mikaelsson och Henrik Schedin och redaktionen är nu alltså belägen i Mölndal utanför Göteborg.

Sydasiens årsbok
Sydasiens årsbok – #1 2021.

Under 2020 gavs ett 72-sidigt reportagemagasin ut och på Sydasien.se publicerades i genomsnitt två nya artiklar i veckan 2020 (översiktssida med rubrik, bild, författare och länk till artiklarna). I december beslutades att Sydasien 2021 åter ska bli en tryckt kvartalstidskrift parallellt med en ökad utgivning på Sydasien.se.

I februari 2021 släpptes Sydasiens första årsbok någonsin, med texter från och om alla länder kring pandemin på 144 sidor.

Syftet är och förblir att ta reda på mer, att sprida kunskap om och väcka intresse kring länderna i Sydasien. Tidskriften har en stolt historia, men vi verkar i nuet. Följ med på resan och prenumerera 2021.

om-sydasien